SLAGRUTA.SE

SLAGRUTA PKR-frekvens Polspiraler 4/1-relation Tabeller            Jordskalv Oppositioner     Kyrkor

JORDSTRÅLNING Currylinjer IB-linjer Spiraler          FA14-kryss Ared/min        6-kantfönster MI04-centra    Jordsår

AUROR Grundämnen FrekvensAuran Kristaller Stenstrålar

PSI-FENOMEN Leylinjer KE-Leys Bovis PSI-spår

    4/1-RELATION   (230921)

Vissa rutnätslinjer har en "4/1-relation" = var fjärde linje överlappas av en kraftigare (bredare) linje. Det går 4x4=16 ursprungsrutor i den större rutan. IBU-linjerna är ett typexempel (InreBandUppåtstrålande FA=2,5). Den smala IBU1-linjerna är enkla att hitta - de brukar följa mitt- och tvärgångarna i de flesta kyrkor (typ tegnerlador). Det polrelaterade avståendet är ca:150m (det finns även diagonala linjer - se Master/Slave-avsnittet). Nästföljande är en IBU3-linje, ca: 3m bred med 3st InreBand. Det polrelaterade avståndet är ungefär 600m. Var 4e IBU3-linje överlappas av en lite bredare IBU5-linje - osv (IBU-linjerna har alltid ett udda antal InreBand - se avsnittet Systerlinjer). IBU3-linjerna brukar korsa varandra i gamla 1100-talskyrkor - eller rättare sagt; kyrkorna är placerade över IBU-krysspelarna. De största diagonalt orienterade IBU-linjerna har 15 Inre Band och formar globala polspiraler. Currylinjerna har också samma 4/1-relation - fast var 4e C-linje överlappas av en Wittmanlinje. Det går alltså 4x4=16 C-rutor i en W-ruta.  C har frekvensen FA=1,9 - för W är FA=1,7. Var 4e W-linje överlappas av en något bredare W4-linje, och så fortsätter det W16, W64, W256, osv. W-kryssen är enkla att hitta - alla stora myrstackar ligger i W-kryss. C-krysset i W-krysset ändrar polaritet och strålar uppåt, vilket ökar auran ca: 12ggr. Hartmanlinjerna har också samma 4/1-relation - fast med Benkerlinjen (4x4=16 H-rutor i en B-ruta). H= FA1,8 - B= FA0,5. Var 4e B-linje överlappas av en B4-linje - osv B16, B64, etc. WB-kryss - De polrelaterade B-linjerna hänger ihop med de diagonala Wittmanlinjerna - alla W-kryss har ett B-kryss. W-krysset har alltså 4-olika frekvenser, krysspelaren blir ovanligt stor med konserverande egenskaper. Mitt i - finns det aurahöjande C-krysset, som också överlappas av ett H-kryss = de "fruktade Curry/Hartman dubbelkryssen". Mitt i den diagonala W-rutan finns ett polrelaterat B-kryss = ett Slavkryss. Många andra rutnät har 4/1-relationer - typ Bu/Bj-nätet, det märkliga BOVis-nätet, Holm-nätet, ALU-nätet, FA14-nätet, Amin/red-näten, etc. Enklast att indikera är IB- och B-näten, eftersom varje större 4/1-multippel har ett större antal InreBand/Band. För övriga 4/1-relaterade linjer ökar endast linjebredden.

MASTER/SLAVE KONFIGURATION Flertalet 4/1-relaterade linjer har en "Master/Slave-konfiguration". Det är de primära diagonala linjerna som ger Masterkryssen (med både polrelaterade och diagonala linjer). Masterkryssen förbinds med sekundära polrelaterade linjer (se fig.). BOVis-Masterkryssen ökar auran 4-ggr - Slavkryssen halverar auran. Det är endast IB-Masterkryssen som kan aktiveras till Leycentran - aldrig Slavkryssen. B-Masterkryssen genererar 6-kantfönster med UFO-pelare - Slavkryssen genererar också 6-kantfönster men utan UFO-pelare. PORTal-Masterkryssen har UFO-pelare - Slavkryssen saknar dessa. Etc. Flertalet 4/1-relaterade rutnät har identiska diagonala och polrelaterade linjer. Jag tycker de polrelaterade är "starkare" - så jag söker efter dessa i första hand. Men det är lätt att "ta fel" i störområden där "smålinjerna" kan vara vridna uppemot 45-grader. WB-nätet är enklare att separera. I de diagonala Wittmanlinjerna finns en mycket mycket svag Benkerlinje - och vice versa för Benkerlinjerna. När jag mäter rutnätsstorlekar på "nya platser" - kollar jag alltid på WB-nätet! Några WB-rutor med kilometeravstånd ger ett bra medianvärde! (För "säkerhets skull" brukar jag också kolla mot Curry- o Hartman.linjerna). SYSTERLINJER Vissa linjer har samma frekvens men olika parametrar. IBU-linjerna har ett udda antal InreBand och strålar Uppåt. IBN-linerna har samma frekvens (FA=2,5) men har ett jämnt antal InreBand och strålar nedåt. Båda linjerna har samma rutnätsstorlek men överlappar inte varandra. Det verkar som om linjerna "slingrar sig" omkring varandra - typ St.Michael och St.Mary i södra England (jag tror dessa "Leylinjer" är ett par dIBU- och dIBN-linjer!?) I mina hemtrakter (södra Småland) är avståndet mellan ett pIBU11- och ett pIBN10-kryss ungefär 20km. På norra Öland är avståndet mellan ett pIBU9- och ett pIBN8-kryss bara någon km. Olika 4/1-multipplar av IB-linjer är enkla att identifiera pga. relationen till gamla 1100-talskyrkor. B-linjerna (som skapar olika stora 6-kantfönster) har samma syskonrelation  - frekvensen är FA=4,5 (se tabellen). Bu-linjerna har ett udda antal Band (6-kant = 1,5x3m) - Bj (6-kant = 3x6m) har ett jämnt antal. Jag kan inte relatera linjerna till något speciellt - så jag tycker de är rätt ointressanta. A-min och Ared har frekvensen FA=0,6. Jag saknar parametrar för att separera dem - men dpAmin minskar auran till 1/8 och kväver björk och gran (se startsidan). dpA-red reducerar auran till 1/16 - syrener trivs inte i kryssen. Mäter man auraminskningen tar det lite tid (5 till 10min) att krympa auran. (Currykrysset halverar auran på 60sek). Jag har hittat ett litet område i skogen (25m2) med båda kryssen närvarande - där växer bara gräs, trots att det finns gott om gran- och frötallar strax intill.

WITTMAN & BENKER - "WB-LINJEN" Den polrelaterade Benkerlinjen förbinder Wittmankryssen. W-kryssen har alltid ett "innboende" B-kryss - nästföljande B-kryss (slavkryss) hamnar mitt i den diagonala W-rutan. W- och B-näten har blivit min referens för koll av rutnätsstorlekar på nya obekanta platser. För att vara helt säker kollar jag också mot Curry- och Hartmanrutorna. Så här har jag mätt fram tills nu - och kommer förmodligen att fortsätta på samma sätt. Men... Övriga nät som har 4/1-relation (typ; B- och IB-näten), har identiska diagonala och polrelaterade linjer - men inte Wittman och Benker - konstigt! Nej - W och B bildar tilsammans det multifrekventa "WB-nätet". Mäter man polrelaterat framträder B-linjen tydligast - men W-linjen finns därbakom, fast mycket svagare. Mäter man diagonalt blir det tvärtom - W-linjen är distingt, medan B-linjen är diffus. Man förväntar sig att Curry- och Hartmankryssen skulle ha samma perfekta överlappning som W- och B-kryssen - men icke. Överlappningen stämmer bara i de diagonala WB-masterkryssen. C- o H-kryssen kan dock överlappa varandra slumpmässigt utanför WB-masterkrysset, och skapa sk.

INREBAND- IB Dessa linjer har samma 4/1-relation som Wittman & Benker - men är enklare att identifiera (linjebredden och antalet band ökar för varje multippel). Mina allra första IB-linjer var av typen dpIBU3 - Uppåtstrålande med 3 Inre Band. (Jag följde en Leylinje, som plötsligt försvann. Där stod jag mitt i Leycentrat - ett dpIBU3-kryss med frekvensen FA2,5). IB-linjerna har sina band i linjens centralzon, En IBU3-linjen är ca: 3m bred - centralzonen ungefär 2m. Nästföljande multippel (IBU5) är ca: 5m bred - centralzonen ungefär 3,5m. Den lägre multippeln IBU1 är ungefär 1,5m bred IB-linjerna är relativt enkla att hitta - 1800-tals kyrkor är placerade så att pIB1-linjerna följer mitt- och tvärgångarna. (Många rutgängare kan mäta fram stjärnformationer i krysspelaren). Gamla 1100-talskyrkor är ofta placerade över dpIBU3-kryss (hedniska offerhorgar?). Leycentrat kan vara aktivt och generera U3-Leys. Normalt har krysspelaren en diameter av 1,5 gånger linjebredden. Är krysset ett aktivt Leycentra - ökar diameter till uppemot 200m. De bredaste IBU-linjerna jag hittat i Småland - är dpIBU9-linjer (relaterade till KarlEriks Leycentran). Leycentrat i Väckesång  (ett dpIBU9-masterkryss) är också ett pIBU11-slavkryss. Det finns 2 typer av IB-linjer - IBU uppåtstrålande med ett udda antal inre band - och IBN nedåtstrålande med ett jämnt antal inre band. IBU3- och IBU9-kryssen kan aktiveras till Leycentran. Hittils har jag bara hittat Leylinjer ifrån IBN4-kryssen - men det borde finnas fler IBN-kryss som kan generera Leycentran. P12 o P18 är Leyknippen där jag ännu inte hittat centrat (tidigare kallade jag IBN4-leylinjen för P6). Jag är osäker på linjebredderna för IB-linjerna. Den verkar variera - beroende på berggrund och/eller grundvattennivå!?). Den teoretiska rutnätsstorleken för polrelaterade IB-linjer framgår av tabellen nedan (N60 är storleken för Sverige - latitud 60-grader nord). Rödmarkerat är linjer jag hittat i Småland. Störområden gör dock att storleken kan variera ifrån 0,5 till 2-gånger det teoretiska värdet - speciellt för de smalare linjerna.

BANDLINJER Bandlinjer har band spridda över hela linjebredden. Det finns det två typer; Bj med ett jämnt antal band och Bu - med ett udda antal band. B3-linjen är enklast att hitta - med ett p-avstånd omkring 40m. dpB3-kryssen genererar 6-kantsfönster (3x1,5m) med UFO-pelare - pB3-krysset (mitt i den diagonala dB3-rutan) genererar också 6-kantsfönster, fast utan UFO.  B4-linjen genererar dubbelt så stora 6-kantsfönster. Det polrelaterade avståndet är omkring 600m. Den slutliga 4/1-multipplen (pB16) ger rutor omkring 2500km = polspiraler. Jag kan inte indikera några kanter i 6-kantsfönstren - jag uppfattar dem som ellipsformade, alltid "utdragna" i östväst-riktning. UFO-pelaren finns bara i dp-kryssen och förstärker auran 12gånger. UFOt "försvinner" 20-minuter när PKR passerar frekvensen (FA4,5). Frekvensen påverkas också under planetoppositioner. PORTal-krysset (FA0,0) har motsvarande "försvinnande UFO", som 24-dubblar auran! Eftersom IBU-linjerna genererar olika typer av Leycentran - så borde B-linjer med högre multipplar generera större 6-kantsfönster!? 4/1-relationen gör att man kan förvänta sig linjer inom vissa specifika avstånd. För att kolla brukar jag först indikera ett antal pB3-linjer, längsmed en skogsväg. På tillbakavägen söker jag pB5-linjer och kollar överensstämmelsen med pB3-linjerna. (Bu3 o Bu5 är "bekväma linjer" - ett litet rutnät gör att man slipper gå så långt!).

EKV	N60	pIBU	pIBN	pBu	pBj	Benker
5000 km	2500 km	U15	N14	B19	B16	3B4
1250	625	U13	N12	B17	B14	3B
312	155	U11	N10	B15	B12	2B64
78	39	U9	N8	B13	B10	2B16
19,5	9	U7	N6	B11	B8	2B4
4,9	2,4	U5	N4	B9	B6	2B
1,2	600 m	U3	N2	B7	B4	B64
305 m	150	U1	N0	B5	B2	B16
76	40			B3	B0	B4
19	9,5			B1		Benker
4,7	2,4					Hartman

 INRE-BAND LINJER - IBU (Uppåtstrålande)

FREKV	NAMN	LINJE	KRYSS	PÅVERKAN	KOMMENTAR
2,5  -1,5	pIBU1	pU1 - 3s -150m			(4/1-ori)
2,5  +0,7	pIBU3	pU3 - 10s - 600m	dpIBU3 = U3-Ley	(min första)	Älme
2,5  +1,8	pIBU5	pU5 - 24s - 2,5km
2,5  +0,4	pIBU7	pU7 - 32s - 10km
2,5	pIBU9	pU9 - ? - 40km	dpIBU9 = U9-Ley	(KarlEriks)	Lidh, Troll
2,5	pIBU11	pU11 - ? - 155km			Beräknad
2,5	pIBU13	pU13 - ? - 625km			Beräknad
2,5	pIBU15	pU15 - ? - 2500km	???		Paphos

 INRE-BAND LINJER - IBN (Nedåtstrålande)

FREKV	NAMN	LINJE	KRYSS	PÅVERKAN	KOMMENTAR
2,5  -5,6	pIBN2	pN2 - 5s? - 600m			(4/1-ori)
2,5  -2,7	pIBN4	pN4 - 19s? - 2,4km	dpIBN4 = N4-Ley	(P6 !!! Ene, Hägg)	Älme
2,5  -0,6	pIBN6	pN6 - 36s? - 10km		(15s?- blo)
2,5  -1,6	pIBN8	pN8 - 50s - 40km			v-Ting
2,5	pIBN10	pN10 - ? - 155km	P12-Ley ???	(P12 - Jvg vera)	Torsås
2,5	pIBN12	pN12 - ? -625km			Vetlanda
2,5	pIBN14	pN14 - ? - 2500km	P18-Ley ???	(P18 - Ene)	Paphos

                                                                                       BAND LINJER - Bu (udda)

FREKV	NAMN	LINJE	KRYSS	PÅVERKAN	KOMMENTAR
4,5	pBu1	pUu1 - ? -15m			(4/1-ori)
4,5	pBu3	pUu3 - 1m - 40m	3x1,5 - 6-kant		Gar, Sag
4,5	pBu5	pUu5 - 4s - 160m			Ola
4,5	pBu7	pUu7 - 6s - 600m			Ola
4,5	pBu9	pUu9 - ? - 2,5km
4,5	pBu11	pUu11 - ? - 10km			Beräknad
4,5	pBu13	pUu13 - ? - 40km			Beräknad
4,5	pBu15	pUu15 - ? - 156km			Beräknad
4,5	pBu17	pUu17 - ? - 625km			Beräknad
4,5	pBu19	pUu19 - ? -2500km			Paphos

                                                                                       BAND LINJER - Bj (jämna)

FREKV	NAMN	LINJE	KRYSS	PÅVERKAN	KOMMENTAR
4,5	pBj2	pUj2 - ? -150m			(4/1-ori)
4,5	pIBj4	pUj4 - 4s - 600m	6x3m - 6-kant		Sag
4,5	pIBj6	pUj6 - 6s - 2,5km			Ola?
4,5	pIBj8	pUj8 - ? - 10km			Beräknad
4,5	pIBj10	pUj10 - ? - 40km			Beräknad
4,5	pIBj12	pUj12 - ? - 155km			Beräknad
4,5	pIBj14	pUj14 - ? - 625km			Beräknad
4,5	pIBj16	pUj16 - ? - 2500km			Paphos

SLAGRUTA.SE                                                                        ---  research Bert123y --- created via KompoZer --- powered by Abyss ---